5-års jubileum

Oj vad tiden går fort… för exakt fem år sedan vaknade jag upp ifrån operationen, som ju gjordes dagen innan. Jag låg ju nedsövd extra länge (konstgjord koma i 21 timmar efter avslutad operation) för att kunna ligga helt stilla. Dr. Lützenberg hade behövt knipsa brosk eftersom min bröstkorg var så stel, så extremt djup och samtidigt asymmetrisk. Det var några riktigt tuffa dagar, veckor och jobbiga månader som följde, men det var det värt 🙂

Tyvärr ligger forumet nere igen, det har hänt då och då, men kommer alltid tillbaka igen. Mina mailadresser har inte fungerat (pga att dom är tyska..?) för att anmäla problemet, den som vill kan gärna göra detta och ligga på lite. ”Yber” moderatorn på forumet har anmält problemet, men hittills har ingenting hänt. Väldigt frustrerande, eftersom många delat med sig av sina erfarenheter som kan hjälpa andra vidare.

 

vägbeskrivning till Magdeburg

För alla er som tänker åka till Magdeburg och opereras av dr. Lützenberg… här kommer lite matnyttigt som kan hjälpa er på vägen. Kan verka mycket, men jag går in på detaljer… 😀

Resa från Sverige

Smidigast är ofta att ta flyget såvida man inte bor i södra Sverige, då skulle jag rekommendera tåg eller bil. Det finns ingen flygplats i Magdeburg, så antingen kan man flyga till Berlin eller Hannover. Min rekommendation att åka till Berlin om man väljer flyget, eftersom fler plan landar i Berlin, och förmodligen åker fler tåg mellan Berlin-Magdeburg än Magdeburg-Hannover. Flygen till Berlin landar på två olika flygplatser, Tegel eller Schönefeldt.

Här är en länk till BVG/lokaltrafiken där ni kan se hur ni tar er från flygplatsen till tågstationen eller hotellet, om du väljer att stanna en eller några nätter innan det är dags att åka vidare till Magdeburg. När man åker med lokaltrafiken i Berlin så gäller köpt enkel biljett i två timmar MEN bara i en riktning! Du kan alltså inte åka tillbaka på samma biljett, trots att din resa fram och tillbaka inom stan bara tog drygt en timme… om man åker mer än två resor inom Berlin under en dag, är det bäst att lösa ett dagskort (Tageskarte). Kontrollanterna är många, och inte speciellt snälla… Biljettautomater finns på perrongerna eller kan köpas av busschaufför eller på spårvagnen. Se till att ha mynt, stora sedlar tas inte emot! Lita inte på att kort funkar i Tyskland som i Sverige, här i Tyskland är fortfarande cash king 😉

För boende i Berlin, sök på internet efter ”hotel Berlin” ”pension Berlin” ”hostel Berlin”. Stan är väldigt stor till ytan, se upp att inte hamna för långt bort från det du vill uppleva… det finns mer att se som turist i gamla öst.

 

Tåget till Magdeburg

Det går två olika sorters tåg till Magdeburg från Berlin, antingen tar man ett regionaltåg (RE) som tar 1.39 ca (en timma 39 minuter), eller ett vanligt tåg (IC/ICE) som tar ca 1.20. Se upp så det inte är några byten! Regionaltåget till Magdeburg (RE1) går en gång i timmen, IC utan byten går mer sällan. Länk till Deutsche Bahn/Tågtrafiken. (Det brukar finnas ett fönster där man kan ändra språkinställningen och en ruta där man skriver in avgång och resmål).

Jag har aldrig bokat sittplats på IC, det brukar inte vara några problem att få plats. På regional är det nog inte ens möjligt… Regionaltågen kan man ta från Berlin Ostbahnhof, -Alexanderplatz, -Friedrichstraße, -Hauptbahnhof (Hbf), -Zoologischer Garten, -Charlottenburg, alltså flera olika stationer inom Berlin. IC/ICE tåget kan man bara ta ifrån Hauptbahnhof. Det finns röda biljettautomater (står DB på dom) där man kan köpa biljetter, eller gå till kassan på perrongen. Det är dyrare att köpa på tåget. Ibland kan det finnas fördelaktiga biljetter om man åker mer än en person (”schönes-wochenende-ticket”, ”quer-durchs-land-ticket”, ”länder-ticket”). Då är det kanske lättare att prata med en försäljare direkt.

 

Spårvagn

När du kliver av tåget i Magdeburg Hauptbahnhof (Hbf) går du ut vid den utgången som visar ”Markthalle” (se bild 1).

 

Markthalle MD Hbf bild 1.

**** OBS! Det pågår en ombyggnad i spårvagnsnätet… denna beskrivning i orange är nu inte aktuellt, men kommer bli det igen (tror jag) därför låter jag det stå kvar… (När du kommer ut ifrån stationen och tittar diagonalt till vänster finns spårvagn nr 3)  (bild 2, hållplats på samma sida som stationen) ***

Spårvagnshållplats 3an, MD Hbf bild 2.Bild 2 är inakutell!

När du kommer ut från stationen går du diagonalt till vänster genom City Carré (köpcentrum). Du kan också ta direkt till vänster tills du når Ernst-Reuter-Allee och då ta till höger för att till slut nå hållplatsen City Carré där spårvagn nr. 6 går. Ta den till ”Universitätsklinikum” . Den tar ca 15 minuter och se till att ha växel, ca 2,10€. Biljettautomat finns på spårvagnen, ibland även på hållplatsen.

Vägbeskrivning på GoogleMaps

 

Universitätsklinikum – Sjukhuset

När du kliver av spårvagnen står du direkt framför sjukhuset. Gå bara över gatan, in på gården och in i första bästa hus på höger sida, ingång 60A. Bild 3 visar entrén till sjukhusområdet och hus 60A i bakgrunden.

26052014020 bild 3.

Inne i hus 60A går du förbi informationsdisken åt höger och tar där ett kölappsnummer (bild 4).

26052014021 bild 4.

Vänta på din tur och gå in i det bås du blir tillvisad… här anmäler du dig och lämnar förhandstillståndet om du fått ett sådant, samt ditt EU-kort (patientkort för utlandsvistelse) pass (pass är obligatoriskt). När det är gjort, går du vidare i samma riktning, dvs längre in åt höger tills du kommer till hissarna. Där åker du upp till fjärde våningen (Pllastische, Ästhetische und Handchirurgie), kliver ur hissen och går till höger fram till station 6 och deras informationsdisk. Säg till att du är där 🙂

Sköterskan kommer ta blodprover, fylla i lite papper, ge dig papper som ska fyllas i… sen bär det av till röntgen (vån -1 dvs källaren), lungfunktionstest och EKG (hus 3A om jag inte minns fel…), fotografering (finns på avdelning 6), narkosläkaren  (istället för att gå till höger nere vid informationsdisken vid markplan, går du till vänster och tar hissen upp till ”anästhesie” som betyder narkos. Tror det är på tredje våningen. Tyvärr är det svårt att ta trapporna i huset 60, vissa våningsplan är låsta. Ta alltså hissen… som alltid är full och väldigt långsam… under tiden man väntar kan man titta på robotarna som har egna hissar… Vid återbesök t.ex., finns dr. Lützenberg på tredje våningen, alltså en våning nedanför avdelning 6 (Plastische, Ästhetische und Handchirurgie – Ambulanz)

På sjukhusområdet finns en liten affär/kiosk, café, en liten restaurang osv. Till vänster om hissarna på våning fyra finns ett uppehållsrum…

Internet är gratis, fråga personalen så får du din kod.

Sjukhuset är nyrenoverat och fräscht, rummen har två bäddar och ett badrum med dusch och toalett. Maten är skräp, ta med egen frukt och självklart annat nyttigt… avokados, nötter…. tänk på att dricka mycket vatten, det viktiga för en läkande kropp är inte att äta… framförallt inte socker, godis, läsk osv… bakterier älskar detta och frodas, så ta hand om dig, det kan göra att du slipper illamående, infektioner och läker snabbare.

karta över Universitätsklinikum Magdeburg

 

Boende för anhöriga i Magdeburg

Eftersom sådana uppgifter alltid uppdateras är det bäst att själv söka på nätet… ”pension Magdeburg” eller ”hotell Magdeburg”. Turistinfo med tips för boende finns även här. Här finns en portal som erbjuder billiga privata rum / www.airbnb.com (pension typ).

Det kan vara knöligt med språket i Magdeburg, många är dåliga på engelska. Läkarna på sjukhuset är oftast bra, sjuksköterskorna sådär, annan personal… mycket övrigt att önska… men man kan uppnå mycket genom att ha ett gott humör, vara vänlig och försöka så gott det går. En språk-app på telefonen kan vara en bra idé.

När patienten är väldigt ung (barn), kan vid mån av plats en anhörig få bo på ditt rum på sjukhuset. Fråga dr. Lützenberg vem du ska kontakta för att fråga om möjligheten finns. Tyvärr är det ju ingen garanti, eftersom dom plötsligt kan få in nödfall som behöver sängplatsen. Tror dock inte att trycket på pensions eller hotellrum är så hårt i Magdeburg… alltså kan man snabbt hitta något nytt.

 

Google Maps – kartor 

Berlin Hauptbahnhof

Universitätsklinikum Magdeburg

Bankomater Magdeburg

mataffärer i Magdeburg (sök på ”lebensmittel 39120 Magdeburg” på google maps om länken inte stämmer)

 

Hyarulonsyra

Hyarulonsyra används bl.a i kosmetisk kirurgi för att fylla ut rynkor, bröstförstoring, vid trattbröst men även vid t. ex. ledbesvär. Det förekommer naturligt i kroppen. Hyarulonsyran som prof. Infanger föreslog, är 100% ren, och byggs bort av kroppen relativt snabbt, redan efter 4-6 månader.

Men vanligtvis används en produktutvecklad hyarulonsyra, för att den inte ska byggas bort så snabbt (istället tar det 12-18 månader). Jag vill understryka att dessa produkter (som t.ex. Macrolane) inte är samma sak som 100% ren Hyarulonsyra! Macrolane och liknande produkter tillverkas av odlade celler som sedan förändras kemiskt, och då inte längre kan ”tas om hand” av kroppen lika snabbt. Sen kan man ju fundera på hur sunda något av alternativen är…

I Frankrike förbjöds Macrolane och andra liknande produkter vid bröstförstoring 2011, fyra huvudskäl angavs:

  • upprepade injektioner kan göra bröstvävnaden inflammerad och därmed ökar risken för bröstcancer.
  • knölar uppstår ofta i bröstvävnaden efter att Macrolane eller annan produkt sprutats in (kapsulär kontraktur)
  • bröstundersökning för hand eller genom mammografi försvåras
  • massundersökningar med mammografi är en prioritet i Frankrike, och eftersom den försvåras efter behandling av Macrolane, togs beslutet att förbjuda dessa produkter, i bröstförstoringssyfte iaf…

Eftersom hyarulonsyra-produkter även används vid trattbröst, vill jag uppmärksamma och varna för den här behandlingsmetoden. Den verkar enkel, ett gel sprutas in och en halvtimme-timme senare är trattbröstet ”fixat”, men om man läser lite med ett kritiskt öga märker man snabbt vilka nackdelar Macrolane och annan hyaluronsyra har. Om du vill behandla ditt trattbröst, tänk då långsiktigt! Det finns inga långsiktiga studier av effekten från dessa produkter, bara sedan 2008 finns Macrolane på marknaden.

uppdatering efter uttag av skenor, silikon igen?

Återhämtningen efter operationen har i princip förutom ett misstag gått bra, varje dag kände jag förbättringar. Efter 6 veckor fick jag börja på gym eller träna överhuvud taget. Jag väntade för säkerhets skull i 8 1/2 vecka med att börja jogga, då belastar man ju inte bröstmuskulaturen direkt. Knappt 10 veckor efter op’n gjorde jag crunches…. inte bra. Det kändes ingenting medan jag höll på, exakt 18 timmar senare small det till… extrema smärtor, som varade i minst en vecka, för att sedan långsamt avta. 😥  Tips är alltså att alltid vara försiktig i början (även om kirurgen gett grönt ljus), om det känns bra vet man först en eller två dar senare…

Under den veckan jag hade starka smärtor efter träningen var ett återbesök inplanerat, passade ju bra. Under tiden sen operationen har mina bröst, eller det ena där silikonet satt en gång i tiden, försämrats i form igen. I slutändan blev det bättre än innan operationen i augusti, men estetiskt ser det fortfarande inte alls bra ut. Väldigt asymmetriskt, lite förskjutet samt att formen är väldigt olika, samt storleken.

Efter operationen i augusti hade jag en stor tilltro att allt var fixat, allt såg ju bra ut. Men med tiden och läkningen drog det alltså iväg i en annan riktning, och vid återbesöket i november konfronterades jag än en gång av dr. Lützenberg och prof. Infanger med silikon som en lösning på problemet… jag ville INTE ta upp temat igen, jag ville ännu inte inse att förra operationen med bröstet inte lyckats… jag ville bli lämnad ifred tills jag inte hade några smärtor, tills jag hade kraft nog att konfronteras med eländet. Jag kände till min situation, men ville inte ha den i mitt huvud, jag ville inbilla mig att allt var bra och vara lycklig en stund till… Jag var arg i flera dagar efter vårt möte, över att behöva se misslyckandet. Arg över min situation. Förbannade silikonet som förstört formen på det ena bröstet, och nu återstår bara alternativet silikon att fixa till det igen. Eller lapptekniken (flap reconstruction) där en muskel från ryggen tas och flyttas till bröstet. Prof. Infanger föreslog också hyaluronsyra, men det byggs bort snabbt. Han ville vara snäll när han såg hur knäckt jag blev…

Efter att ha varit upprörd i flera dar, började jag konfrontera mig med min situation. Jag sorterade möjligheterna igen, utifrån att inte ha så många kvar. Lapptekniken vill jag inte ha, hyaluronsyra skulle inte funka. Enda lösningen som återstår är alltså silikon. Pest eller kolera. Vill jag ha ett bröst som är väldigt konstigt, eller silikonbröst? Många kvinnor hade inte ens tänkt i dom banor jag gör, silikon hade varit självklart, en fördel t.o.m. eftersom det andra bröstet också får en upphottad form då inte bara det ena fixas, utan även det andra (så båda ser lagom uppumpade ut…). Jag är livrädd för att det inte kommer se bra ut ens med silikon, även om jag i ”nyktert” tillstånd inser att chansen förmodligen talar för. Om det inte ser bra ut, står jag där med två silikonbröst, kanske all känsel förlorad samt obehaget av främmande föremål i brösten… Men för att uppnå bästa möjliga resultat måste jag inse att silikon är enda lösningen i mitt fall. Skit. Det här beslutet är förmodligen det svåraste jag tagit i mitt liv. Jag kämpar ännu med mig själv, även om jag är säker på att jag tagit rätt beslut. Om jag går in i ett provrum med andra speglar än dom jag är van vid blir jag deprimerad i två dar, och så vill jag inte ha det. Jag har ett problem, antingen ignorerar jag det och undviker provrum, omklädningsrum, bastu, simhall… eller så accepterar jag silikon igen.

Jag började läsa runt i bröstförstorings-forum för att få en bild av allt (en djungel..). Trots att jag haft inplantat i 22 år, finns en hel del nya alternativ på marknaden. Tonen är väldigt lättsam och positiv inför silikon på forumen, men självklart hittar man också baksidan av myntet insprängt lite här och var. När jag började läsa runt drogs jag med lite i yran och kände att eftersom jag ändå skulle ha silikon kunde jag ju ändå slå till på lite mer än vad som skulle behövas… men det är just det som en del verkar få problem med, dom upplever brösten för stora efter ett tag (när yran lagt sig), inplantaten ställer till problem i vardagen samt vissa ”bieffekter” dyker upp mer vid inplantat som är lite större än bröstet egentligen bör ha (rippling t.ex.). Jag pratar nu inte om jättestora, 200-300 CC räcker… många väljer ju något större t.o.m. Förmodar att jag kommer behöva 100 CC i det ena, och 170 CC i det andra, som exempel eftersom jag eg. inte har den erfarenheten som prof. Infanger har. Minsta möjliga med bästa resultat, bitte 😉

Hur mycket som i slutändan kan behövas för att korrigera mina bröst (eller mitt) återstår att se. Jag har ingen lust att åka en gång till för att ”diskutera” silikon med prof. Infanger och dr. Lützenberg, dom tror hursomhelst att jag är galen vid det här laget och slipper mig nog gärna, i det här avseendet iaf.

7 april 2014 åker jag till Magdeburg igen, inskrivning 10.00, operation dan efter (dr. Lützenberg och prof. Infanger tillsammans). Får se hur det kommer se ut. Jag hoppas bara på ett slut, operationer står mig upp i halsen för tillfället.

återbesök

Idag åkte jag till Magdeburg på återbesök, det är nu två veckor minus två dar sen operationen då skenorna togs ut och hela bröstmuskeln flyttades, samt brosk slipades ner och det andra bröstet höjdes lite… phu… 😉

Jag slutade ju äta voltaren efter fem dagar, den åttonde och nionde dan tog jag en inför natten eftersom jag kände av för mycket smärta. Jag jobbade den sjätte dan efter operationen, men min arbetsplats är så kall, att det av den anledningen blev för jobbigt… var rädd att dra på mig en förkylning. Dessutom var jag inte helt ok, det var ganska jobbigt, järnvärdet var fortfarande dåligt… och vädret var fantastiskt vackert! Alltså ingen anledning att plåga sig i onödan. Jag jobbade några timmar här och där bara, eftersom jag aldrig kan låta bli. 🙂

Dr. Lützenberg verkar väldigt nöjd, han bad prof. Infanger komma in och kontrollera som också verkade imponerad. Han kommenterade en vit pigmentfläck jag har och tyckte jag skulle använda kosmetika…. vill inte vara fru till en plastikkirurg, förmodligen får man botox-behandlingar och fettsugningar varje födelsedag och bröstrekonstruktioner varje jämna… 

Jag har sedan ca fyra dagar en rodnad under/mot mitten av det högra bröstet, ska kyla ner det då och då med kyl-pads. Annars har allt gått som det ska, korsetten behöver jag inte bära mer, plåstren är borta och jag kan äntligen duscha normalt….

 

euforiskt lycklig…

Det börjar sjunka in mer o mer att allt faktiskt är över, eller allt svåra i alla fall. Kanske blir det en liten egenfettransplantation om ett par månader, men det sker under lokalbedövning.

Den sista Voltarenen tog jag i går kväll, men kände nånstans att jag nog ska ge upp smärtpillren helt… trots att jag lovat att ta det under minst två veckor. Jag känner överhuvudtaget inte av operationen med smärtstillande, vilket gör att jag tar ut mig, belastar musklerna för mycket. Utan sticker det till då och då som en liten påminnelse. Skulle det visa sig att jag behöver ta smärtstillande igen, gör jag naturligtvis det. Är ingen masochist.

Var hos husläkaren idag, hon hade anställt en annan läkare som tog över akutfallen (folk utan bokad tid). Hon var helt rätt för mig. Egentligen skulle hon skriva ut smärtmedel enligt reglementet, men hon menade att voltaren ju inte var bra… Två homeopatkulor fick jag på plats, arnica och något som jag naturligtvis redan glömt namnet på. Frågade henne även om hon tyckte jag gjort rätt i att avstå från en blodtransfusion och antibiotika, hon var helt på min sida.

Hon kontrollerade ärrvävnaden och var osäker på ett litet ställe om det var revbenet eller en förhårdnad… mailade en vän som är kirurg och bad honom ta med desinfektionsspray, vi ses hursomhelst imorgon kväll 😉

Bad om en B12 spruta hos husläkaren, hon ville egentligen ta blodprov för att kolla sänkan innan, men jag menade att jag gärna behåller allt blod jag kan… har ju tappats på ett par rör varje dag 😦 Hon hade inga problem med det, så jag fick sprutan, ett recept på järntabletter, också mitt förslag hehe.

Har druckit ett stort glas färskpressad morots och rödbetsjuice idag, prima för blodbildning och för järnvärdet. Känner mig sentimental, av lycka.

I morgon går jag som vanligt till jobbet (6 dar post-op), ska försöka ta det väldigt lugnt. Kan tillägga att jag inte förlorat någon vikt den här gången, ett par hekto på sin höjd.

hemma igen!

Jag opererades i onsdags, på söndagen var det dags att bege sig hemåt. Allt har gått väldigt bra, mina blodvärden blev bättre dag för dag, smärta från operationsområdet har jag knappt känt av. Det var ryggen första natten, samt urinkatetern som var värst, och sen som vanligt, att man måste sova på rygg…

Första dan, då jag vaknade upp från operationen tog jag nån gång framåt sen eftermiddag en novalgin snaps. På kvällen tog jag om jag inte minns fel en voltaren, på natten en novalgin. Andra dan tog jag bara voltaren, tre stycken, plus en magskyddsmedicin. Tredje dan likaså, samt en novalgin på natten. Sen dess tre voltaren om dan plus magskyddsmedicin, inte bara för den smärtlindrande effekten, utan även mot inflammation. Det ska jag ta i två veckor.

Vid ”utcheckningen” idag fotograferades jag och fick mina läkarbrev med mig. Ärren undersöktes om det fanns något avvikande, allt var väldigt fint, mjukt, inga förhårdnader eller att ärren växt fast i undre hudlager. Väl hemma ringde jag dr. Lützenberg och meddelade att allt var ok, vi kommer höras senare i veckan igen. Imorn går jag till min husläkare och får medicin utskriven.

Jag har väldigt svårt att fatta att det är över fortfarande, igår kväll stod jag och lyfte på korsetten lite här o där för att kika in under den, och det såg väldigt fint ut, det jag kunde se. Idag såg jag mig för första gången stående utan hela korsetten, och jag är helt golvad över resultatet… hade aldrig kunnat tro att min bröstkorg kunde bli så platt. Får se nu vad som händer med brösten, dom är nu upptryckta och tillpressade av korsetten, när jag slutat bära den kommer dom förmodligen hänga till sig lite, så får man se hur det ser ut.

Just nu är jag bara lycklig 😀