29. postoperativa dan, 2.4.2011

För fyra veckor sedan vaknade jag upp ur narkosen…

Idag lyckades jag jobba i över tre timmar! Känner sedan igår eller förrgår att det börjar hända saker i positiv riktning, tror inte bara att det har med vädret att göra (idag över 20°). Trycket över bröstet är inte lika tungt. Liggsåret på höger häl verkar vara under kontroll, gör inte ont så länge jag inte belastar det. Hoppas det förblir i positiv riktning… urdumm grej, undvik att få detta, helt onödigt! Har även dragit ner på Novalginet, igår tog jag bara två (innan fyra, i början 8). Voltarenet ska jag dra ner på sist, igår tog jag nog bara en (+magskyddsmedicin), men det var mer glömska än taktik. Voltaren är även infektionshämmande.

Har man ett stillasittande jobb framför en dator, bör man kunna börja jobba kanske till och med så tidigt som ett par veckor efter operationen, halvtid/deltid. Helst hemifrån, så att man utan problem kan gå och lägga sig och ojja sig utan att känna pressen på sig att behöva vara 100% produktiv. Har man ett socialare jobb, där man måste vara representativ, är det bättre att vänta lite. Det är fortfarande ansträngande, och frågan är hur bra man är på att dölja detta… prata för mycket är jobbigt, jag blir lite anfådd, eller utmattad ännu.

Jag lyckades göra småsaker på jobbet, som att organisera om prylar, flytta runt lätta saker, prata med folk utan att verka alltför konstig… hoppas jag.

Saker som jag inte klarade av, eller undvek för några dagar sedan bara, är nu ganska lätta. Som porten till huset t.ex. Förstår inte hur jag inte kan ha fått upp den innan, eller rättare sagt att jag inte ens försökte, men känslan av att det var fel att ens försöka, var väl för stark. Den är astung, och det hade förmodligen gjort väldigt ont. I början, den första och andra veckan, gjorde det extremt ont att bara spola på toaletten, dvs. om knoppen skulle tryckas in i väggen. Om knoppen skulle tryckas neråt var det inga problem… idag lyckades jag även klippa naglarna utan att behöva hålla nageltången längre in i handen. Men jag är fortfarande halvt avdomnad i höger arm och hand, vilket gör den svag och okordinerad. Inget finarbete med höger hand än, alltså.

Men jag känner mig väldigt positiv, mer rörlig, även om jag fortfarande är långt ifrån normal. Jag går långsammare, kanske som en försiktighetsåtgärd, men det känns rätt. För övrigt går alla andra också långsamt, det är över 20° i Berlin, en glass i handen och sol saktar ner folk till mitt tempo…. våren är här!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s