8. veckan post op.

Dags för en uppdatering, även om det just nu känns som om det inte händer så mycket… framstegen finns där, men dom är inte så dramatiska att det märks påtagligt.

Det finns en hel del saker som är för jobbiga fortfarande, som tex bära en  trästege och byta en glödlampa…. ta ner kartonger från en hög hylla… bära tunga saker… springa… Det är säkert så att dom flesta klarar av dessa saker utan problem 8 veckor efter operation. Hade inte min axel krånglat, hade mycket mer varit möjligt. 

Den brännande känslan vid revbenen på höger sida (som delvis tagits isär och ommodulerats), är helt klart bättre. Nu känns det i princip bara när jag stryker min hand över huden, kläderna kan också göra att det känns. Det är en pirrande känsla, svider lite svagt ibland vid överansträngning.  Jag borde ha luftiga kläder på mig för att undvika belastningen som tajta kläder gör, men allt jag har är i princip tajt, i alla fall mina linnen.

Jag känner tydligt av skenorna, ibland stör dom, framförallt över vänster bröst. Känns som om en bygel-bh ligger och trycker på bröstet, känslan har funnits där ifrån början i princip, jag hoppas att den går över någon gång. När jag nu skriver om det eller börjar tänka på det, driver det mig nästan till vansinne. Det är obehagligt, men gör inte ont.

Jag känner av ändorna på skenorna ibland när jag jobbat och varit igång mycket, det sticker till lite då och då. Men bara kortvarigt. Väldigt sällan utvecklas det till en ihållande smärta. Fast främst eftersom jag försöker ta det lugnt fortfarande.

Höger arm är problem nummer ett, den är fortfarande ”ur led”, eller känns som om det är det. Inte hela tiden, men om jag inte lägger mig ner och vilar flera gånger om dagen, blir det riktigt jobbigt. Ska träffa dr. Lützenberg nästa vecka och visa hur armen fungerar, eller rättare sagt inte fungerar. Förutom smärtor och ömhet i axeln, har jag svårt att lyfta armen, det uppstår ett starkt motstånd, och halvvägs upp vägrar den utan hjälp. Lillfingret är fortfarande avdomnat.

Skenorna spänner fortfarande på sidorna, när jag försöker ta djupa andetag.

Har märkt att min hud under armarna och en bit ut i ryggen är ganska avdomnad, jag undrar varför den känslan går så långt bak?

Alla besvär blir sämre när jag fryser. Kroppen slappnar inte av och bygger upp spänningar i kroppen.

Jag tog en Voltaren disp. i veckan + magskyddsmedicinen, eftersom jag överansträngt mig och smärtorna tog överhanden. Dagen efter tog jag en Novalgin på kvällen av samma orsak. Kunde inte sova på hela natten, samma känsla av ”spring i benen” uppstod, som jag ständigt hade för ett tag sen (dvs när jag åt Novalgin…). Sover för övrigt bättre på nätterna sedan jag slutade med medicinerna (12/4, dvs för 19 dagar sen, förutom undantaget för ett par dar sen), kan bara utgå ifrån att sömnlösheten delvis berodde på biverkningar. 

Testade häromdan att sova på sidan, kändes konstigt och jag var nog lite för spänd på hur det skulle gå för att kunna slappna av tillräckligt. Höger sida funkar inte, pga axeln/armen.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s