6 månader efter operationen!

Det känns som en seger, att nå den här punkten, 6 månader! När jag gjorde operationen, trodde jag att jag skulle vara så här som jag känner mig idag ungefär efter tre månader… hahaha. Men, det finns många som är så här efter tre månader och kortare tid. Glöm inte av att den här bloggen är skriven av en numera 39-åring, en ovanligt gammal NUSS-patient, yngre med trattbröst som opereras med NUSS-metoden har det oftast lättare, eller tiden att rehabilitera sig är oftast kortare.

Uppdatering sen senast:

Det har varit riktigt jobbigt. Eller ganska i alla fall. Ja, efter ett par sköna veckor utan några smärtor i princip, allt helt ok, så kom ”getingsticken” tillbaka…. och att uppleva kontrasten var rent ut sagt mer plågsam, än om stickningarna hade pågått konstant… tror jag.

Och jag har under dom här två veckorna mer och mer fattat vad det beror på. Spänningar och stress. Om jag lyckas få kroppen att slappna av från dom spänningar som byggs upp i och med ömheten där revbenen fortfarande bänds upp, existerar inga ”getingstick” (hugg, stickningar, bränningar). Detta kan lätt göras med ett rejält fysiskt yogapass. Eftersom jag har varit för lat, har jag bara gjort y0ga en gång i veckan, och det är på tok för lite, eftersom jag nu faktiskt har pågående ”konflikter” i kroppen. Alltså bär jag själv lite ansvar, eller rättare sagt, jag har fullt ansvar över om jag numera har ont eller ej. Det låter hårt mot mig själv, men det är en sanning som är för tydlig för att ignoreras.

Jag har varit lite stressad även i övrigt (jobb), vilket jag tror spelar en stor roll, eftersom jag självklart då går runt och spänner hela kroppen. Alltså gäller det att vara luuuuuunnnnggggnnnn och fin, samlad och avslappnad. Andas. Och röra på sig, vitalt, så fort jag sitter framför datorn för länge, kommer sticken smygande. Kyla är också dåligt, och åska..! Min kropp kanske tror att jag numera är utrustad med åskledare och känner sig orolig 😉 Skämt o sido, vissa upplever väderväxlingar starkare än andra, det är heller inte så konstigt. 

Efter ett hårt yogapass på måndagen, har jag haft tre sköna dagar igen. Känner att det kommer lite smygande nu när jag sitter här och skriver, alltså är det väl dags igen imorgon… tills dess ett par stretchningar och ett glas vin, det hjälper på kort sikt.

Kan tillägga att amerikanerna ofta får lungnande mediciner som tex valium, i sin smärtterapi efter en trattbröstoperation. Min läkare skriver inte ut något sådant, vet inte om dom svenska kirurgerna rekommenderar det heller. Kan förstå grejjen, samtidigt påverkar ju lungnande kroppen och tänkandet extremt. Alltså ingenting att lulla runt på i skolan eller på jobbet.

Annonser

4 thoughts on “6 månader efter operationen!

  1. Läste kommentaren på ditt förra inlägg, du vet inte hur många dödsfall dr lützenberg haft han som du opererade dig hos?
    Måste säga att jag varit väldigt yaay ge mig operation! Men efter att ha äst att man faktiskt kan dö och att patienter har dött så grep mig en såndär mörk klo om halsen och oron spred sig ganska så snabbt.
    Det enda som jag verkligen egentligen är dödsrädd för är just sövningen, att man sövs något går fel och att man dör sövd…

    • Du kan dö av en nerfallande istapp, en full bilist kör över dig, du blir huggen av en giftig orm på din semester…. det finns tusen sätt att dö på, men bara ett sätt att leva!
      Ingen har dött hos dr. Lützenberg, alltså NUSS-patienter, två har fått kraftiga blödningar. Jag har frågat specifikt om detta, och jag tror inte att dom får ljuga. Jag har inte hört om några dödsfall i USA tex, men det har säkert funnits något, med tanke på hur många som opereras där. Alla sorters operationer innebär en risk.

      Med ditt hälsotillstånd hade jag inte tvekat en sekund på operation. Det kommer förbättra din lungvolym, ditt hjärta kommer få mer plats.

      Jag pratade med min man om just detta, om jag skulle dö. Jag kände att det hade varit ett tråkigt slut, men för min del hade jag inte fattat att det hände. För min man och min familj däremot, var jag ju medveten om att dom skulle lida. Det var det värsta tycker jag. Men som sagt, jag gjorde inte operationen för att bli snygg, utan för att förbättra min hälsa och förmodligen kunna få leva x antal år längre, med tanke på hjärtats och lungornas situation.

  2. hej det är sex veckor sen jag gjorde min operation i danmark. och det var väldigt tufft i början. In på den 4-5 veckan har jag börjat få ont i ryggen något tips på vad det kan vara ? 🙂

    • hej Rasmus,
      det är vanligt att få ont i ryggen, hela bröstkorgen håller på att inta en ny ställning, och det sprider sig i kroppen… kan inte förklara det på ett bättre sätt, jag hoppas du förstår vad jag menar. Min arm kändes ju helt ur led ett bra tag, det är också något som kan uppstå vid ombyggnaden 😉
      Ryggvärken kommer ge med sig, gå promenader och försök att alltid sitta och stå rak! Tänk att ett rep drar dig upp från huvudet, där hårvirveln är, så ger du kroppen en anvisning i vilket läge den ska inta.
      Jag förmodar att det är övre ryggen som gör ont? Testa att lyfta armarna som om du simmar, fast över huvudet (inte framåt), andas in när du lyfter, ut när du sänker armarna. Gör det flera gånger i lugn takt.
      Spikmatta är väldigt skönt också, mjukar upp och sätter igång blodcirkulationen i kroppen. När man har ont bygger kroppen upp spänningar, kruxet är att försöka bli av med dom.
      Hoppas det blir bättre snart!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s