31. postoperativa dan, 4.4.2011

Det har verkligen hänt något dom senaste dagarna. Sen tre dagar, eller exakt 4 veckor från det jag opererades, känner jag mig mer rörlig, och inte alls lika instängd i mitt handikapp av att vara nyopererad. Sen ett par dar tar jag bara två Voltaren dispers (+magskyddsmed.), och det funkar utan problem. Frågan är om jag måste ta dom heller, men jag gör det några dar till, och testar sedan hur det känns utan. Eftersom jag rör på mig mer nu, är det nog ingen dum idé att dra ner lite i taget.

Jag gick och återaktiverade mitt gamla gymkort i kväll, och cyklade i drygt 30 minuter, väldigt försiktigt, långsamt och med lågt motstånd. Hade hela tiden handen över min bröstkorg för att känna rörelsen i den. Det kändes bra, en svag rörelse, men inte något som påverkar operationsresultatet, vad jag kan bedöma… när jag går, är rörelsen nämligen betydligt större, och förmodar att belastningen är det också. Måste påpeka att jag inte opererades helt efter en klassisk Nuss, utan att mina revben delvis modellerades om, alltså är jag känsligare för belastning än vad som vanligtvis är fallet. 

Vikter får jag inte börja med förrän i början av juni, dvs tre månader efter operationen.

Såret på hälen är fortfarande där, utsöndrar (ursäkta mig) pyttelite klar, blodblandad vätska på morgonen. Foten är då också lite öm att gå på, men ju mer man använder den, desto bättre mår den. Ligger strikt med hälen avlastad på natten eller då jag vilar. En kudde eller t.o.m en full toarulle funkar bra. 

Ingen förbättring i höger hand/arm, men jag gläder mig över andra framgångar istället. Får se hur frustrerad jag är över den på jobbet i morgon… den ska testas på sin finmotorik och färdighet. Låter mig överraskas.

Annonser

18. postoperativa dan, 22.3.2011

Läste lite i ett par tyska nuss-bloggar (män 35 och 41 år), framförallt vad dom åt för medicin och hur mycket. Ganska mycket. Idag har jag tagit en Voltaren disp. + magskyddsmedicinen på eftermiddagen, och det kommer förmodligen inte bli mer än så. Jag kan inte prata om direkta smärtor, bara ett tryck som är relativt tungt över bröstet. Under högra bröstet är det ömt, ovanför det vänstra pirrar och sticker det lite. Om jag drar upp mig ur liggande ställning kan jag känna av bågens högra fäste, eller om jag behöver hosta. Då kan fästet hugga till. Jag har förvisso inte varit ute och rört på mig idag, känner mig extremt omotiverad, trots nästan 15° och sol… men jag borde gå ut en runda, kanske blir det videoteket i kväll. Solen får jag utnyttja imorn. Får se hur smärtorna är under promenaden.

Hursomhelst, dom där tyska männen, galningarna, joggade ju vid samma tidpunkt, alltså ca två veckor efter operationen. 10 km på två timmar… Själv flåsar jag riktigt när jag är ute och promenerar i snigeltempo. Förvisso låg jag ju extremt länge nedsövd (24 timmar efter operationen) och på intensiven (6 dar) som fullkomligt åt upp kroppen, men jag misstänker starkt att jag borde varit mer vältränad innan… Där kommer jag att tänka på min silikonoperation 6 veckor tidigare och dunderförkylningen ett par veckor efter den… ibland blir det bara fel. Att jag är så smal och var innan operationen är självklart också till stor nackdel.

Alltså, om det finns möjlighet för er som ska göra en nuss-operation, var i god form, framförallt konditionen. Ibland går allt bara fel, som i mitt fall, då tar det lite längre tid att repa sig. Min läkare tycker att jag är snabb, men jag förmodar att han räknar in alla dom komplikationer mitt fall har på sin lista… eller så är det en motivationsstrategi från hans sida.

Jag misstänker att jag kanske gör mig själv en otjänst i mobiliteten genom att lägga av med i princip alla smärttabletter i ett slag, men jag känner redan att apptiten och mitt övriga välbefinnande tackar mig för det. Tungan börjar bli normal, och snart kommer den också kännas helt normal.

Även om jag hade velat jogga, får jag det inte ännu. Måste fråga igen på tisdag, då jag träffar läkaren, när jag egentligen kan börja, har glömt av vad han sa. Men, så länge jag inte kan öppna porten själv nere i huset, känner jag inget behov av att springa… Det finns så många vardagliga hinder som man annars inte tänker på. Men just porten till huset, astung och svår att låsa upp, är ett sådant hinder. Eller snabbt hoppa undan för en bil som kör för fort. Snabbt reagera och rädda ett glas vatten som håller på att välta blir omöjligt, eftersom det innebär att man måste vrida överkroppen. Jag börjar bli lite irriterad på min inskränkta mobila situation, och på höger arm som fortfarande är svag.

Jag tror jag måste börja motiviera mig att ta mig ur detta lunk, även om läkaren säger att jag bör ta det lungt. Lite mer aktion. Gick inte och jobbade idag, kändes för tungt. Tror att det var ett bra beslut, även om jag tror att det nu gnager på mig. Jag måste rycka upp mig.

Skorporna hänger fortfarande i flagor, när dom trillat av blir det uppdatering av foton på ärr.

Helios rehabiliterings-lista

Hittade en lista som Dr. Schaarschmidt från Helios-kliniken i Berlin ger till sina Nuss-patienter. Innehåller förslag och naturligtvis en uppmaning att den ska följas för bästa möjliga rehabilitering….

Rehabiliteringslista, från dr. Schaarschmidt. På tyska, se översättning nedan!

bilden kommer från den här tyska bloggen: http://nusserfahrungfemale.blogspot.com/

Översättning…:

förslag på efterbehandling

Kan påbörjas direkt efter hemkomst:

  1. Simma utan inskränkning (…)
  2. Konditionsträning: träningscykla, promenera, jogga, löpband och cykla (på vanlig cykel), dansa.
  3. Tai-Chi, Qi-Gong, Yoga.
  4. Vandra, vandra i berg (väldigt tyskt ;D).
  5. Vindsurfing och snowboarding efter ca 6-8 veckor (rådet förmodligen riktat till alla amerikaner som opereras hos dr. Schaarschmidt).

Med fysioterapeut:

  1. Hållningsskola (efter Brunkow. En slags fysioterapi som handlar om att lösa trauman i kroppen, om jag fattat saken rätt…)
  2. Sjukgymnastik för den stora bröstmuskeln, stabilisering i ryggläge, sidoläge, bukläge och stå på alla fyra på mattan (…)
  3. Vattengympa
  4. Osteopathie. Tror inte det finns i Sverige, en naprapat arbetar på liknande sätt, tror jag. Löser också blockader från trauman i kroppen.
  5. R.A.T. Ingen aning av vad detta kan vara. Sorry.

Först möjligt efter 8 veckor:

  1. Lyfta tyngder, fitness studio.
  2. Manuell terapie.
  3. Kieser är en gym-kedja i Tyskland. Jobbar mycket med stärkning av ryggmuskulaturen.
  4. Bollsporter.

Undvik ”extrem”sport som kampsport med närkontakt, rugby, brottning, kickboxning, boxning osv… så länge bygeln/byglarna sitter kvar i kroppen!

UPPDATERING: OBS! detta skriver jag tre månader efter operation… Jag kan inte alls rekommendera att följa den här listan utan att ha pratat med din läkare, följ hans/hennes råd. Din operation och dina förutsättningar skiljer sig kanske från detta idealfall som den här listan verkar skriven åt. För min del är t.ex. kraftträning i fitnesstudio inte möjligt förrän fr.o.m. tredje månaden.

Ly