uttag av skenan

Efter tre år får dom flesta NUSS-patienter sina skenor utopererade. Operationstiden är ca 10-30 minuter, beroende på hur många skenor du har, och hur svårt det är att få loss dom. Ibland sitter dom fast mer. Skenor med en metallstabilisator har ju suttit fast mer statiskt än skenor som från början satt fast med upplösbar tråd, som senare ”bara” hålls på plats av din vävnad (det räcker). Vad jag har förstått, är det lättare att få ut en skena hos en patient som är kroppsligt aktiv, gör yoga, joggar osv. Dom gamla ärren skärs upp igen, så du slipper nya.

Sjukhusvistelsen är inte alls lika lång, ett par dagar brukar man kunna räkna med. Smärtan likaså, den är självklart inte alls i klass med då skenan/-orna opererades in.

En sista korrektur är möjlig vid uttaget, iaf är det något dr. Lützenberg gör om det skulle behövas. Fråga den kirurg som ska operera dig hur han/hon jobbar, inte alla verkar se möjligheten.

Hittade en väldigt beskrivande fotoserie på det amerikanska forumet   där man kan se steg för steg hur det går till. Skenan rätas naturligtvis ut lite, vilket är lite synd, man vill ju ha dom sparade så som dom var inne i kroppen… men man kanske kan be någon assistent böja till dom igen 😀

implantatpass

Skenorna som används vid en Nuss-operation är ju av metall, som vid säkerhetskontroller naturligtvis kan utlösa larmet när man går igenom en metalldetektorer på t.ex. en flygplats. Behöver inte hända, men det kan hända.

När du fått metallimplantat inopererade, bör du få med dig ditt implantatpass innan du går hem. Fråga på sjukhuset. Implantatpassen kommer från firman som tillverkar implantaten, och beskriver var i kroppen metallen sitter, hur många skenor, och om stabilisatorer har använts. Fotona under visar ett pass från tillverkaren Biomet i Tyskland, Berlin. Om dom svenska implantaten kommer från samma firma, vet jag inte.

Bär alltid med dig ditt implantatpass (kan vara bra om tex en olycka skulle inträffa).

CT-scan/CT-röntgen bör undvikas att göras med implantatet i kroppen, pga den höga magnetstrålningen. Vidare står även i implantatpasset:

Important: CPR can be preformed on patients who have undergone pectus excavatum surgery. More external force may be necessery due to the surgical bar.

Defibrillation for cardiac arrhythmias may be performed. Anterior/posterior paddle placement is necessary to deliver adequate electrical charge.

The pectus bar is, according to the wording of the ASTM International F2503-05, and after preclinical tests, limited MRI-compatible. If it is necessary, patients with such implant can be scanned after implanation with the following conditions: max. than 3 Tesla static magnetic field and maximum spatial magnetic field gradient of no more than 720 Gauss/cm. Consult and ask your radiologist specializing in MRI is of chest or upper abdomen.

Acvtivation of metal alarm systems, such as those in airports, may occur. Surgical steel bar is internal and not palpable.”

 

stabilisator av metall eller upplösbar fibertråd bäst?

En studie har gjorts med patienter som genomgått NUSS-operationer, där en del av dom fått stabilisatorer av metall, resten fick sina skenor fastsatta med upplösbar fibertråd.

När skenorna opererades bort kunde ingen skillnad fastställas mellan dom olika patientgrupperna metall eller fibertråd, när det gäller postoperativ smärta eller komplikationer. 

Däremot förekommer det ofta att metallstabilisatorerna mer eller mindre växer in i muskel- och benvävnad, vilket gör att det blir svårare att operera ut skenorna.

Vid fibertrådstekniken blev snitten mindre och operationstiden betydligt kortare.

Removal of pectus bar fixed with absorbable vs metallic stabilizers (2011)

En del patienter kan få problem med metallstabilisatorn, som orsakar smärta, den skaver. I värsta fall opereras stabilisatorn ut, men först efter det att skenan har växt in i kroppsvävnaden, vilket den har gjort fram till senast 10. veckan efter NUSS-operationen.

Skenor kan flippa både vid metall- och fiberstabilisatorer. Inget visar på att den ena tekniken är bättre än den andra. Självklart finns det två olika meningar om detta… Kirurgens skicklighet är viktig, men även den bäste kan ha patienter där skenan flippar. Dom första 8-10 veckorna innan kroppen har byggt in skenorna i vävnad, gäller det för patienten att inte utsätta bröstkorgen för vridningar, böjningar, slag eller för häftiga rörelser.

I den ursprungliga NUSS-metoden användes metallstabilisatorer, så det hänger kvar förmodar jag. Tycker personligen att dom borde se över situationen och uppgradera sig till fibertråd, det är en ny teknik som kirurgerna måste lära sig att behärska, men jag tror att patienterna liksom sjukvården profiterar från det. Fibertråd har används i över 5 år vid trattbröstoperationer med NUSS-metoden. Men detta är min egna uppfattning, läs gärna inläggen på pectusinfo.com/board om olika erfarenheter med eller utan stabilisatorer.

I Sverige används enbart metallstabilisatiorer vid trattbröstoperationer, kanske en mix med fibertråd, men dom utelämnar aldrig stabilisatorn av metall. Uppdatera mig om jag missat något… I Danmark har experiment utförts med fibertråd, men om man kollar på röntgenbilder från det danska forumet, verkar dr. Pilegaard fortsätta att använda metallstabilisatorer. Enligt experimentet hade fibertråden brustit innan 6 veckor på 3,5% av patientgruppen. Han tyckte kanske att fibertråd därför var mer riskabelt att använda? Hursomhelst verkar han inte ha klarat av att använda fibertråd på bästa sätt eftresom så många brast. Läs utvärderingen här.

I Tyskland används båda, men i Berlin används bara fibertråd, vid undantagsfall stabilisator. USA verkar använda båda teknikerna. Men detta är något som varje patient får fråga sin kirurg, uppgifterna kan ändras och operationerna kan kräva individuella lösningar, vi ser ju inte likadana ut…

Dr. Pilegaard i Danmark

Jag hittade det danska trattbröst/kölbröst forumet idag, har inte hunnit kolla igenom det ännu, men förväntar mig mer utförlig information om dr. Pilegaard och hans verk…

Han är den nuss-kirurg som är mest erfaren i Skandinavien, opererar även regelbundet i England, för att samtidigt lära ut Nuss-metoden åt sina engelska kollegor.

Han verkar inte operera ”flared ribs”, enligt hans egna kommentar till en patient. Vet egentligen inte hur många som opererar detta. Dr. Schaarschmidt och dr. Lützenberg gör det, men framförallt används den första tiden efter en nuss-operation en slags korsett eller bandage, för att forma dom nedre revbenen. Ska försöka ta reda på fler detaljer om detta.

Han använder sig oftast av en stabilisator, och fibertråd i den andra änden. Det verkar även dom svenska kirurgerna använda, dr. Schaarschmidt och dr. Lüzenberg i Berlin använder bara (/oftast) fibertråd i båda ändarna som löses upp efter ca 100 dagar, då skenorna redan är invävda i kroppens egna vävnad, och därmed sitter på plats av sig själva.

Om någon har en annan uppgift, vore jag tacksam om ni kan dela med er om korrekt information! Tack!

Danskt forum för trattbröst och kölbröst